Yogabloggen 3 Februari 2012.
Terminstarter och kalibrering.

För en yogisk och medveten rörelse behöver kropp, sinne och själ vara kalibrerade med varandra. Dvs vi ”är” i rörelsen på alla plan. Det vi inte vill göra är att mekaniskt utföra våra övningar med kroppen medan sinnet försvinner iväg i våra gamla vanliga tankemönster. Genom att mentalt ”veta” hur en yogaövning blir för oss, t ex hur långt fram på benet vi når vid en framåtböjning eller hur länge vi tror oss kunna stanna kvar i sträckställningen (stretch pose), så låser vi oss till att fortsätta i detta samma hjulspår även om vår kropp är redo att gå djupare. Likaså vid en kursstart eller när vi inte gjort yoga på ett tag och kanske gått tillbaka i vår utveckling så måste vi vara närvarande i vår kapacitet och våra begränsningar för att inte av ”gammal vana” pressa oss till det läge vi minns att vi bruka nå.

Yogan är ett lyssnande. När vi har den lyssnande närvaron kommer vi att kunna observera de förändringar som hela tiden händer i oss och som vi främjar med yogan. Med observationen följer expansionen – vi ger förändringen utrymme och befäster det nya tillståndet i vårt minne och kroppsminne; vårt medvetna och undermedvetna. Vi ökar alltså vår kapacitet, vi vidgar våra gränser.

För yogan är en träning inför vardagen och tillvaron utanför mattan, och för denna tillvaro ger vi vår kropp en uppgraderad och kalibrerad karta över våra resurser. Så att vi kan vara och verka i vår sanna potential.

29 Januari. Från Oslo yogafestival.

City-festivaler får såklart en annan vibb än festivaler där alla bor och äter på samma ställe. Gemenskapen mellan passen blir bättre i det senare fallet och man slipper kånka på jackor och väskor. Men å andra sidan är det ju då också oftast sommar och man är oftast i eller nära naturen och det är et svårt att konkurrera med.

Festivaler är väldigt givande för mig som lärare med alla dessa nya elever och energier. Att bidra till att fler börjar med yoga är en ännu starkare drivkraft. Sen blir en allmän yogainjektion - att testa former eller lärare och om inte annat uppdatera den yogiska allmänbildningen. Det finns alltid minst en ny yogaform - eller oftast yogapaketering - jag aldrig hört talas om.

För mitt eget utövande är behållningen de små aha-upplevelserna i klasser jag deltar i. Lärare som formulerar eller visar något på ett speciellt sätt som blir en nyckel till någon detalj i t ex en position, eller hur man kan visualisera eller komma i avslappning. Och där spelar inte yogaformen någon roll, för mig är det tydligt att det handlar om läraren, hur denna har integrerat sin utövning på alla plan, gått in i den intuitivt och med öppet sinne – och förädlat den. Skapat de små nycklarna som för rätt person i rätt utvecklingsfas bli till yogaguld.

Den här festivalen kände jag så med Ateekas inspirerande klass.

27 Januari 2012 Det kanske låter som en Norge-historia men...

...NRK direktsände från min sadhana i morse på Oslo yogafestival.

För jag hade återigen äran att öppna yogafestivalen med sadhana – kundalini yogans morgonpaket med yogapass och sångmeditationer. Och NRKtittade som sagt in på slutet av sångmeditationerna och intervjuade arrangör Jannicke.

Ett par snöiga och vintriga dagar väntar nu med sadhana och ett och annat yogapass att deltaga på själv.

26 Januari 2012 - Premiär för yogabloggen

Ett bra premiärämne är kanske frågan vad yoga egentligen är. Varje gång jag ställer mig den frågan blir svaret olika.

Yoga för mig handlar mycket om att lyssna till de signaler som skapas inom oss. Andningen, närvaron och övningarna öppnar upp något som är svårt att beskriva men att känna vår existens och sinnesintryck tillsammans med dessa signaler, och att låta signalerna få finnas där utan att filtrera eller påverka - förändrar hela vårt väsen.

Signalerna brukar jag i klasserna kalla subtila eller finstämda eller till och med tysta. Det är med andra ord inte den virvelstorm av sinnesintryck, mönster av tankar och känslor som så ofta följer oss i dagliga livet; eller de som skapats i det dagliga livet men har smugit sig in med oss när vi är på yogamattan. Liknelsen med oceanens djup och krusningarna på ytan är vanlig för detta både i buddism som yoga.

Här finns en visdom, en vägledning eller guide som går bortom det vi kan tänka ut eller lära oss att är bra för oss. När vi sedan följer denna kraft är det som allt faller på plats, att vi har tur och fruktbara tillfälligheter kommer i vår väg.

PS: Jag leder Sadhana under helgen på Oslo yogafestival